Terapiområden

Epigenetisk modulering – förändring av genuttryck utan förändring av genetiskt material

Cereno har två läkemedelsprojekt baserade på HDAC-hämning med epigenetiska effekter – den kliniska läkemedelskandidaten CS1 och den prekliniska läkemedelskandidaten CS014. Bolaget är en av de första att utveckla behandling för kardiovaskulära sjukdomar genom applicering av epigenetisk modulering. Detta ger möjlighet att på ett helt nytt sätt utveckla säkra och bättre behandlingar för kardiovaskulära sjukdomar.

Epigenetisk modulering kan beskrivas som förändring av genuttryck utan faktisk förändring av den genetiska koden, vilket är ett nytt sätt att behandla kardiovaskulära sjukdomar. En av de mest vanliga epigenetiska modulatorerna är en klass av enzymer som kallas histondeacetylas, förkortat HDAC. HDACs finns i celler i hela kroppen och stimulering eller hämning av dessa kan leda till förändringar i hur en individs DNA översätts till produktion av proteiner inom cellerna. Detta kan påverka viktiga cellulära mekanismer och därmed öka eller minska risken för sjukdom.

På senare år har epigenetisk modulering spelat en viktig roll inom nya behandlingar för cancer, men forskning kring användningen av epigenetisk modulering inom kardiovaskulära sjukdomar har precis börjat. Forskare har upptäckt sätt att reglera vissa sjukdomsorsakande epigenetiska förändringar som en behandlingsform genom användning av bland annat HDAC-hämmare. HDAC-hämmare är epigenetiska modulatorer som har visat sig ha ett helt spektrum av potentiellt sjukdomsmodifierande effekter, där Cereno är bland de första biotechbolagen att utnyttja dess effekter för utveckling av innovativa läkemedel för behandling av kardiovaskulär sjukdom.

Cirka 95% av sällsynta sjukdomar är utan godkända behandlingar

Det finns ungefär 6 000–8 000 sällsynta sjukdomar som drabbar mer än 300 miljoner människor världen över. Trots detta har cirka 95% av dessa sjukdomar ingen godkänd behandling att erbjuda de drabbade. Det finns inte ens en gemensam global definition av vad en sällsynt sjukdom är utan olika regioner har skapat sina egna. I USA räknas det som en sällsynt sjukdom om den drabbar färre än 200 000 personer medan definitionen i Europa lyder att det ska vara färre än 1 på 2 000 personer drabbade.

Sällsynta sjukdomar kom att på engelska att kallas 'orphan diseases', dvs övergivna sjukdomar, eftersom läkemedelsbolag inte var intresserade att utveckla behandlingar för en mindre marknad. I USA startades därför initiativet 'Orphan Drug Act' för att skapa finansiella incitament för att locka bolag att utveckla nya behandlingar för sällsynta sjukdomar.

PAH, pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en sällsynt sjukdom. PAH kännetecknas av en förhöjning av trycket i lungorna orsakat av en förtjockning av lungkärlens väggar, det vill säga att blodkärlen som leder från högra sidan av hjärtat till lungorna blir tjocka och stela. Detta försvårar blodflödet och orsakar förhöjt blodtryck i lungorna och vid senare stadier formas lokala blodproppar. Sjukdomen drabbar globalt cirka 10 personer på 100 000. Det är en svår, progressiv sjukdom med olika etiologier som till slut leder till hjärtsvikt och dålig lungfunktion. Patienter med PAH har en dödlig sjukdom, med otillräckliga behandlingsalternativ, som ger en försämrad livskvalité under hela sjukdomsförloppet och där mer än 50 % av patienterna avlider inom 5 år. År 2022 var den förväntade livslängden för en person med PAH cirka 2,5 år utan någon behandling, vilket med nuvarande medicinska insatser kan förlängas upp till 7,5 år.

I de flesta fall finns det ingen känd orsak till att PAH uppstår. Det finns inget botemedel och de flesta patienter avlider av att den högra delen av hjärtat till slut ger upp.

PAH har stor påverkan på individernas funktionsnivå och orsakar andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, nedsatt arbetsförmåga, onaturliga svullnader, svimning och hjärtklappning. Detta har markant betydelse för en patients fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Den globala marknaden för PAH läkemedel beräknas uppgå till nästan 12 miljarder dollar år 2027. Bland de tre centrala marknaderna USA, EU + Storbritannien och Japan står USA för 60 procent. Det finns för närvarande inget botemedel mot PAH med undantag av lungtransplantation, vilket patienterna ofta är för svårt sjuka för att genomgå. De behandlingar som erbjuds idag är fokuserade på att förbättra patientens funktionsnivå och innebär en, i bästa fall, måttlig bromsning av sjukdomsutvecklingen. Det finns därför ett stort behov av nya sjukdomsmodifierande behandlingar som adresserar de underliggande orsakerna till PAH, som kan ge patienterna en ökad möjlighet till en förbättrad tillvaro och ett längre liv.

Trombos - blodpropp formas inuti blodkärlen

En farlig trombos uppstår när en blodpropp täpper till ett blodkärl och det kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Det finns två olika former av tromboser; venös trombos och arteriell trombos. En venös trombos är när blodproppen blockerar en ven som transporterar blod från kroppen till hjärtat, och en arteriell trombos är när blodproppen blockerar en artär som transporterar syrerikt blod från hjärtat till kroppen. En tilltäppande trombos är en allvarlig komplikation som bidrar till nästan 85 procent av alla dödsfall i kardiovaskulära sjukdomar med hjärtinfarkt och stroke som två av de vanligaste komplikationerna. Många som drabbats av en blodpropp förskrivs läkemedelsbehandling för att förebygga återkommande blodproppar. I vissa fall så startas förebyggande läkemedelsbehandling för att förebygga trombos även för den som aldrig tidigare drabbats av en blodpropp när risken för det anses vara hög hos en individ.

Venös trombos består av olika typer av venös trombo-embolism, dit räknas tillstånden djup ventrombos och lungemboli, och förebyggande av stroke vid förmaksflimmer. Drygt 3,5 miljoner fall av venös trombo-embolism diagnosticerades under 2021 och anses vara en betydande hälsobörda som tar över 800 000 liv varje år i Europa och USA. De vanligaste formerna av arteriell trombos inkluderar ischemisk stroke och hjärtinfarkt vilket dödar mer än en av fyra personer globalt sett. En arteriell trombotisk händelse kan också leda till dåligt blodflöde till extremiteterna vilket är en komplikation till perifer artärsjukdom. Det är vanligare i ben än i armar för att åderförkalkning ofta finns i större grad i benen än i armarna på grund av ett högre blodtryck i benen. Ungefär 8 miljoner personer, endast sett till USA, har perifer artärsjukdom.

Läkemedel för att förebygga trombos är en typ av underhållsbehandling där läkemedel primärt förskrivs för att förebygga återkommande trombos under olika behandlingsperioder beroende på vilken typ av trombos det gäller. Det finns många anti-trombotiska läkemedel, så kallade blodförtunnare på marknaden, som används för att förebygga bildningen av blodproppar. Dessa befintliga läkemedel har olika verkningsmekanismer men har alla den allvarliga och oönskade biverkningen av en ökad risk för blödningar som kan orsaka sjukhusvistelser och leda till dödsfall.

Risk för eller genomgången blödning är det främsta skälet till att anti-trombotiska läkemedel inte används optimalt utan underutnyttjas, det vill säga dessa läkemedel inte förskrivs alla som har behov, underdoseras eller används för kort tid. Det uppskattas att så många som 40–50 procent av de personer som skulle behöva anti-trombotiska läkemedel inte får lämplig behandling. Ett effektivt läkemedel utan den höga blödningsrisk som dagens tillgängliga behandlingar har är efterlängtat och kommer att helt kunna förändra förhållningssättet till hur trombosprevention idag genomförs.