Terapiområden

Utveckling av nya behandlingar för kardiovaskulära sjukdomar

Kardiovaskulära sjukdomar, även kallade hjärt- och kärlsjukdomar, är den absolut främsta dödsorsaken i världen och tar livet av nästan dubbelt så många människor som cancer. Uppskattningsvis så dog 17,8 miljoner människor av kardiovaskulära sjukdomar år 2017, med en förväntad ökning till 22,2 miljoner människor årligen år 2022. Av dessa dödsfall kan cirka 85% härledas till trombotiska indikationer som hjärtinfarkt och stroke. Det finns både vanliga och sällsynta sjukdomar som räknas till gruppen kardiovaskulära sjukdomar.

Många kardiovaskulära sjukdomar drabbar äldre patienter och påverkar deras livskvalitet negativt, och leder direkt eller indirekt slutligen till en för tidig död. Tyvärr är dagens behandlingsalternativ otillräckliga och den ekonomiska samhällsbördan är hög. I EU uppskattades det att sjukdomsgruppen kostade €210 miljarder årligen medan i USA uppskattades samhällskostnaden till $555 miljarder årligen (år 2017).

Cereno kombinerar en omfattande erfarenhet inom kardiovaskulära sjukdomar med epigenetisk modifiering för att på ett helt nytt sätt utveckla behandlingar för behövande patienter. Målet är att använda epigenetiskt modifierande läkemedel för att förbättra hälsan för patienter med vanliga och sällsynta kardiovaskulära sjukdomar.

Cereno fokuserar på att utveckla nya behandlingar inom kardiovaskulära sjukdomar som kan erbjuda bättre effekt och färre biverkningar jämfört med dagens tillgängliga läkemedel.

Epigenetisk modulering – förändring av genuttryck utan förändring av genetiskt material

Epigenetisk modulering kan beskrivas som förändring av genuttryck utan faktisk förändring av genetiskt material. I detta spelar histondeacetylashämmare (HDAC-hämmare) en viktig roll. Genuttryck kan genomföras när cellerna kontrollerar hoppackning och upplindning av DNA-strängen runt ändarna av kärnhistonerna. HDAC-hämmare orsakar epigenetisk modulering genom att blockera aktiviteterna som antingen leder till mindre hårt packad och mer transkriptionellt aktiv kromatin eller en form av kondenserad och transkriptionellt tyst kromatin, vilket resulterar i antingen uppreglering eller nedreglering av gener. Epigenetisk modulering har på senare år spelat en viktig roll inom nya behandlingar för cancer men användningen av epigenetisk modulering inom kardiovaskulära sjukdomar har precis börjat.

Cirka 95% av sällsynta sjukdomar är utan godkända behandlingar

Det finns ungefär 6 000–8 000 sällsynta sjukdomar som drabbar mer än 300 miljoner människor världen över. Trots detta har cirka 95% av dessa sjukdomar ingen godkänd behandling att erbjuda drabbade. Definitionen av vad en sällsynt sjukdom är inte samma i alla länder. I USA räknas det som en sällsynt sjukdom om den drabbar färre än 200 000 personer medan definitionen i Europa lyder att det ska vara färre än 1 på 2 000 personer drabbade.

Sällsynta sjukdomar kom att på engelska att kallas 'orphan diseases', dvs övergivna sjukdomar, eftersom läkemedelsbolag inte var intresserade att utveckla behandlingar för en mindre marknad. I USA startades därför initiativet 'Orphan Drug Act' för att skapa finansiella incitament för att locka bolag att utveckla nya behandlingar för sällsynta sjukdomar.

PAH, pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en sällsynt sjukdom och en specifik form av pulmonell hypertension. Sjukdomen innebär att blodtrycket i lungorna blir onormalt högt och det drabbar globalt runt 5–15 på 100 000 personer. Sjukdomen blir värre över tid och tillgängliga behandlingsalternativ är otillräckliga, vilket skapar stora behov för patienter. PAH patienter har en allvarlig prognos där cirka 30% av patienterna dör inom 5 år och livskvaliteten försämras kraftigt långt innan det.

PAH kännetecknas av en förhöjning av trycket i lungorna orsakat av en förtjockning av lungkärlens väggar, dvs blodkärlen som leder från högra sidan av hjärtat till lungorna, som blir tjocka och stela. Detta försvårar blodflödet och orsakar förhöjt blodtryck i lungorna, vid senare stadier formas även lokala tromboser. PAH är en allvarlig, progressiv sjukdom med olika etiologier som till slut leder till hjärtsvikt och dålig lungfunktion.

Det finns ingen känd orsak till varför PAH uppstår i de flesta fall och det går inte att bota. Sjukdomen har stor påverkan på individernas funktionsnivå, liksom deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det finns för närvarande inget botemedel för PAH med undantag av lungtransplantation, vilket patienter när aktuellt ofta är för svårt sjuka för att genomgå. Befintliga behandlingar förbättrar endast patientens funktionsnivå och innebär en måttlig bromsning av sjukdomsutvecklingen, vilket är skälet för det stora behovet av nya sjukdomsmodifierande behandlingar.

Trombos, blodpropp formas inuti blodkärlen

Majoriteten av komplikationer vid kardiovaskulära sjukdomar är orsakade av att blodproppar hindrar det kardiovaskulära systemet i kroppen. Detta är skälet till varför den globala marknaden för anti-trombotiska läkemedel tros ha en tillväxt på 7,5% årligen, vilket kommer resultera i en $43,4 miljarders marknad år 2025.

Ventrombos (VTE) är ett tillstånd där blodproppar formas i blodkärlen innan de lossnar och vandrar iväg med blodflödet (emboli) till lungorna. Varje år diagnostiseras 900 000–1 200 000 personer med VTE globalt och mer än 800 000 personer avlider endast i USA och Europa räknat. En stroke orsakas av att en blodpropp vandrat till hjärtat eller hjärnan. Att förebygga stroke i patienter med förmaksflimmer (SPAF) är ett tillstånd då arytmi kan vara orsaken till en stroke eller andra kardiovaskulära komplikationer. Förmaksflimmer är den vanligaste typen av arytmi och drabbar ungefär 38 miljoner personer globalt.

Anitkoagulantia, även kallade blodförtunnande läkemedel, är läkemedel som vanligen används i behandling av VTE och SPAF. Dessa involverar dock allvarlig risk för blödning och det är stort behov av nya förebyggande behandlingsstrategier.